American Psychiatric Association är en amerikansk organisation som i USA samlar läkare inom psykiatri. APA:s arbete har stor betydelse för psykiatrer i hela västvärlden och i stora delar av den övriga världen. Varje år ordnas en gigantisk kongress med tiotusentals ditresta läkare som ser och lyssnar till företrädarna för den senaste världsforskningen inom psykiatri, livsfilosofiska frågor och till exempel etik. Från Sverige brukar det komma några hundra psykiatrer, kanske tusen. I Sverige är APA utanför kretsen av psykiatrifolk mest känt för den forskning som lett fram till DSM. Det är en diagnosmanual där man har försökt att placera alla genetiskt besläktade sjukdomar nära varandra. APA har för DSM också tagit fram bland annat särskilda strukturerade intervjuformulär och samlingar av fall för studier. Framförallt har man i DSM övergett den äldre och orsaksbaserade diagnostiken. Det var svårt för två läkare att bli överens i det äldre systemet där diagnos var beroende av den sjukes barndomsupplevelser och trauama under särskilt barnaåren. Egentligen hade man behövt lika många diagnoser som sjuka med det övergivna diagnossystemet. I DSM är det i stället den sjukes olika symtom som avgör diagnos. Det är lättare för läkarna att bli överens om någon är rädd för att träffa folk eller inte än att bli överens om att patientens tidiga avvänjning från modersbröstet är avgörande för sjukdomsutveckling eller inte. Avsikten med DSM är att läkare såväl som forskare skall kunna vara överens om diagnos och vara överens om vad man talar om. DSM är nu inne på sin fjärde definitiva upplaga och den femte är på gång.
DSM IV och koder
Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th. Edition, även känd som DSM-IV är en manual som publiceras av American Psychiatric Association och som täcker alla nu kända psykiatriska sjukdomstillstånd och störningar. Nedan finns en lista på diagnoser och koder från denna handbok för hälso- och sjukvården.
Koderna definierades och är konstruerade för att fungera som specialistläkarnas behov i samverkan med de mer övergripande allmänna klassificeringssystemet ICD-9 och senare ICD-10, som alla läkare använder i sitt dagliga arbete. ICD-systemets avsnitt för de psykiatriska sjukdomarna har inledningsbokstaven F. Mentala störningar, som konstaterats och diagnostiserats, redan i barndomen eller efter missbruk av skadliga substanser altenativt uppstått efter ett fysiskt trauma har i allmänhet kvar dessa diagnoser under livet, men då är syftet att öka förståelsen för nytillkomna diagnoser senare under livet. En del barn som föds friska men utvecklar sjukdomar som påverkar det mentala tillståndet får därför en diagnos både ur ICD för barnsjukdomar och för den psykiatriskt tillkommande delen i de fall där förståndshandikapp tillkommer. Likaså kan dessa grundläggande diagnoser kombineras med förklarande diagnoser ur Z-avsnittet i denna handbok.
UNS betyder Utan Närmare Specifikation och motsvarar det engelska NOS "Not Otherwise Specified" och används då tillståndet i det enskilda fallet till någon del avviker, så att annan specificerad diagnos inte är tillämplig. UNS/NOS används också ofta som beteckning under den medicinska utredningen och föregår ofta en mer definitiv diagnosen. Detta har sin motsvarighet inom fysiska specialiteter där exempelvis en akut sjuk människa efter en svår olycka opereras under en diagnos som i den akuta fasen kallas "Akut buk UNS" men under operationens gång får en tydligare eller helt klarlagd diagnos när kirurgen med egna ögon exakt kan konstatera vilka organ som är skadade eller sjuka.
Störningar som vanligen diagnostiseras hos spädbarn, barn eller ungdomar [redigera]
Motorisk störning [redigera]
Störningar som domineras av bristande uppmärksamhet och utagerande stört beteende [redigera]
Uppfödningssvårigheter och ätstörningar hos spädbarn eller småbarn [redigera]
- 307.52 Pica
- 307.53 Idisslande
- 307.59 Uppfödningssvårigheter hos spädbarn eller småbarn
- 307.23 Tourettes syndrom
- 307.22 Kroniska motoriska eller vokala tics
- 307.21 Övergående tics
- 307.20 Tics UNS
Enkopres och enures [redigera]
Övriga störningar hos spädbarn, barn eller ungdomar [redigera]
Konfusioner, demenser samt minnesstörningar och övriga kognitiva störningar [redigera]
- 293.0 Konfusion orsakad av... [ange somatisk grund]
- ---.- Konfusion under substansintoxikation
- ---.- Konfusion under substansabstinens
- ---.-- Konfusion UNS
- 294.0 Minnesstörning orsakad av...[ange somatisk grund]
- ---.- Substansbetingad varaktig minnesstörning
- 294.8 Minnesstörning UNS
- 294.9 Kognitiv störning UNS
Psykiska störningar med somatisk grund som inte klassificeras annorstädes [redigera]
Substansrelaterade störningar [redigera]
- 304.40 Amfetaminberoende
- 304.70 Amfetaminmissbruk
- 292.89 Amfetaminintoxikation
- 292.0 Amfetaminabstinens
- 282.81 Konfusion under amfetaminintoxikation
- 292.xx Amfetaminbetingat psykotiskt syndrom
- 292.84 Amfetaminbetingat förstämningssyndrom
- 292.89 Amfetaminbetingat ångestsyndrom
- 292.89 Amfetaminbetingad sexuell funktionsstörning
- 292.89 Amfetaminbetingad sömnstörning
- 292.9 Amfetaminrelaterad störning UNS
- 304.30 Cannabisberoende
- 305.20 Cannabismissbruk
- 292.89 Cannabisintoxikation
- 292.81 Konfusion under cannabisintoxikation
- 292.xx Cannabisbetingat psykotiskt syndrom
- 292.89 Cannabisbetingat ångestsyndrom
- 292.9 Cannabisrelaterad störning UNS
Fencyklidin (PCP)-relaterade störningar (inkl. Fencyklidinliknande substancer) [redigera]
- 304.90 Fencyklidinberoende
- 305.90 Fencyklidinmissbruk
- 292.89 Fencyklidinintoxikation
- 292.81 Konfusion under fencyklidinintoxikation
- 292.xx Fencyklidinbetingat psykotiskt syndrom
- 292.84 Fencyklidinbetingat förstämningssyndrom
- 292.89 Fencyklidinbetingat ångestsyndrom
- 292.9 Fencyklidinrelaterad störning UNS
- 304.50 Hallucinogenberoende
- 305.30 Hallucinogenmissbruk
- 292.89 Hallucinogenintoxikation
- 292.89 Hallucinogenbetingade varaktiga perceptionsstörningar
- 292.81 Konfusion under hallucinogenintoxikation
- 292.xx Hallucinogenbetingat psykotiskt syndrom
- 292.84 Hallucinogenbetingat förstämningssyndrom
- 292.89 Hallucinogenbetingat ångestsyndrom
- 292.9 Hallucinogenrelaterad störning UNS
- 305.90 Koffeinintoxikation
- 292.89 Koffeinbetingat ångestsyndrom
- 292.89 Koffeinbetingad sömnstörning
- 292.9 Koffeinrelaterad störning UNS
- 304.60 Lösningsmedelsberoende
- 305.90 Lösningsmedelsmissbruk
- 292.89 Lösningsmedelsintoxikation
- 292.81 Konfusion under lösningsmedelsintoxikation
- 292.82 Lösningsmedelsbetingad varaktig demens
- 292.xx Lösningsmedelsbetingat psykotiskt syndrom
- 292.84 Lösningsmedelsbetingat förstämningssyndrom
- 292.89 Lösningsmedelsbetingat ångestsyndrom
- 292.9 Lösningsmedelsrelaterad störning UNS
- 305.10 Nikotinberoende
- 292.0 Nikotinabstinens
- 292.9 Nikotinrelaterad störning UNS
- 304.10 Beroende av sedativa, hypnotika eller anxiolytika
- 305.40 Missbruk av sedativa, hypnotika eller anxiolytika
- 292.89 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikaintoxikation
- 292.0 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikaabstinens
- 292.81 Konfusion under sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikaintoxikation
- 292.81 Konfusion under sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikaabstinens
- 292.82 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingad varaktig demens
- 292.83 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingad varaktig minnesstörning
- 292.xx Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingat psykotiskt syndrom
- 292.84 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingat förstämningssyndrom
- 292.89 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingat ångestsyndrom
- 292.89 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingad sexuell funktionsstörning
- 292.89 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikabetingad sömnstörning
- 292.9 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikarelaterad störning UNS
Polysubstansrelaterad störning [redigera]
Annan (eller okänd) substansrelaterade störningar [redigera]
- 304.90 Annan (eller okänd) substansberoende
- 305.90 Annan (eller okänd) substansmissbruk
- 292.89 Annan (eller okänd) substansintoxikation
- 292.0 Annan (eller okänd) substansabstinens
- 292.81 Annan (eller okänd) substanskonfusion
- 292.82 Annan (eller okänd) substansbetingad varaktig demens
- 292.83 Annan (eller okänd) substansbetingad varaktig minnesstörning
- 292.xx Annan (eller okänd) substansbetingat psykotiskt syndrom
- 292.84 Annan (eller okänd) substansbetingat förstämningssyndrom
- 292.89 Annan (eller okänd) substansbetingat ångestsyndrom
- 292.89 Annan (eller okänd) substansbetingad sexuell funktionsstörning
- 292.89 Annan (eller okänd) substansbetingad sömnstörning
- 292.9 Annan (eller okänd) substansrelaterad störning UNS
Schizofreni och andra psykotiska syndrom [redigera]
Förstämningssyndrom [redigera]
Bipolära syndrom [redigera]
Somatoforma syndrom [redigera]
Dissociativa syndrom [redigera]
Sexuella funktionsstörningar [redigera]
Sömnstörningar [redigera]
Primära sömnstörningar [redigera]
Sömnstörningar relaterade till annan psykisk störning eller sjukdom [redigera]
- 307.42 Insomni i samband med... [ange diagnos på axel I eller axel II]
- 307.44 Hypersomni i samband med...[ange diagnos på axel I eller axel II]
Andra sömnstörningar [redigera]
Impulskontrollstörningar som ej klassificeras annorstädes [redigera]
Maladaptiva stressreaktioner [redigera]
- 309.xx Maladaptiv stressreaktion
- 309.0 med nedstämdhet
- 309.24 med ångestkänslor
- 309.28 med både ångest och nedstämdhet
- 309.3 med stört beteende
- 309.4 med både emotionella störningar och stört beteende
- 309.9 Maladaptiv stressreaktion UNS
Andra tillstånd som kan vara i fokus för klinisk utredning och behandling [redigera]
Psykiska faktorer som påverkar somatisk sjukdom [redigera]
- 316 ... [Specifik psykisk faktor] som påverkar... [ange somatisk sjukdom]
Rörelsepåverkan orsakad av medicinering [redigera]
Andra störningar orsakade av medicinering [redigera]
- V61.9 Problem som förknippas med en psykisk störning eller somatisk sjukdom
- V61.20 Problem mellan föräldrar och barn
- V61.1 Samlevnadsproblem
- V61.8 Problem mellan syskon
- V62.81 Relationsproblem UNS
Problem relaterade till övergrepp eller försummelser [redigera]
Övriga tillstånd som kan vara i fokus för klinisk utredning och behandling [redigera]
- V15.81 Bristande behandlingsföljsamhet
- V65.2 Simulering
- V71.01 Antisocialt beteende hos vuxna
- V71.02 Antisocialt beteende hos barn eller ungdomar
- V62.89 Marginell mental retardation
- 780.9 Åldersrelaterad kognitiv störning
- V62.82 Okomplicerad sorg
- V62.3 Studieproblem
- V62.2 Problem i arbetslivet
- 313.82 Identitetsproblem
- V62.89 Religiösa eller andliga problem
- V62.4 Kulturella anpassningssvårigheter
- V62.89 Livskriser
- 300.9 Ospecificerad psykisk störning (ej psykotisk)
- V71.09 Diagnos eller tillstånd på axel I föreligger ej
- 799.8 Diagnos eller tillstånd på axel I ej fastställd
- V71.09 Diagnos på axel II föreligger ej
- 799.9 Diagnos på axel II ej fastställd